Bokor - övergivna byggnader och vattenfall

Hej godingar! Är ni redo för en bildbomb? Här får ni en i alla fall! Efter att vi nästan dött i grottan åkte vi vidare mot staden Kampot. Kim ville testa Pepe and the Viking som jag åt på förra gången jag var där. Vi tog varsin burgare som var grymt goda!

Vi hade ett mål med dagen, att besöka berget Bokor. Vi gick in på närmsta resebyrå och frågade vad det skulle kosta, men de sa att det bara gick turer på morgonen. Jag var rätt besviken. Hade vi slösat bort dagen på att åka till den där dumma grottan? Hade verkligen sett fram emot att besöka Bokor..

Vi antog att vi skulle få samma svar överallt och gav i princip upp. Vi promenerade runt i staden en stund, men till slut gick vi ändå in på ett ställe till och frågade. De kunde fixa en privat bil och köra oss upp. Vi velade lite eftersom det var lite dyrt, men till slut gick vi med på det. Det var ju trots allt därför vi åkt dit från första början. Chauffören kom direkt och körde oss mot berget. Resan tog ungefär en timme.

I början av 1920-talet började franska kolonialister bygga en semesterort på Bokor. Uppe bland de kyliga molnen (1048 m över havet) skapas ett mikroklimat, som blev ett välkommet bryt från värmen och luftfuktigheten. När Indokinakriget startade 1946 övergav fransmännen semesterorten som nu kallas för Bokor Hill Station.

Det första stoppet var den före detta kungen Norodom Sihanouks sommarhus, som kallas Black Palace. Vi märkte att vår chaufför inte hade så bra koll när han berättade att huset byggdes på 50-talet. Vi stod nämligen framför en skylt som informerade att det byggdes 1936, hehe. Sihanouk var inte mycket för att spendera, huset var väldigt enkelt och tycktes litet för en kung. Utöver huvudbyggnaden fanns det även ett par hus som bland annat var för besökare och tjänare. Haha, en HEMSK grej hände när Kim skulle gå in och kolla i ett av badrummen. När han stod i dörren upptäckte han att världens största spindel (klicka för bild) hängde 30 cm ovanför hans huvud!!! Haha, jag dööör. Ser ni klorna vid munnen? UUUSCH!!

Över allt hade folk målat graffiti och skrivit sina namn. De flesta husen kunde vi gå in i, men ju längre in vi vandrade i djungeln desto mer igenvuxna var också byggnaderna. Uppe på berget var det molnigt och dimmigt, vilket gjorde platsen extra kuslig men också väldigt vacker. Man kunde ana hur livet sett ut för människorna som levt där. Nu var det bara vi och övergivna ruiner kvar. Det var mäktigt på något vis, som att se genom ett fönster till det förflutna.

Black palace.

Otroligt vacker graffiti.

Vet inte varför men jag älskar bilden av det rosa badrummet.

Utsikten över staden och de mörka molnen som täckte berget skapade häftiga kontraster.

På andra sidan vägen stod en gigantisk stay av en kvinna. Berättelsen kring Lok Yeay Mao som hon kallas är lite otydlig. Det berättas dels att hon var gift med en krigare och tog över kontrollen av arméerna efter han dött. Det finns även berättelser om att hon blev uppäten av en tiger. Hon tillbes för att få beskydd i strid och under resor. Hur än hennes liv såg ut är det rätt maffigt att ha en staty på 30 meter tillägnad sig, tycker ni inte?

På vägen mot nästa stopp började det regna så vi fick springa till den övergivna katolska kyrkan. Den var häftig den också, men vi båda tyckte att husen hade mer karaktär på något vis.

Efter det kom vi till hotellet Le Bokor Palace. som förr var övergivet men som nu renoverats för att kunna ta emot gäster igen. Tror det skulle vara riktigt mäktig utsikt över staden här ifrån, men molnen gjorde att det inte gick att se något. Vi fick en liten glimt ner mot staden när molnen lättade i någon sekund, men det regnade fortfarande så vi stannade inte länge. Ser ni dropparna som låg på kameralinsen? Tycker det ser lite coolt ut!

Det sista stoppet var vattenfallet popokvil. När vi klev ur bilen hade det äntligen slutat regna, skönt! Vi fick betala 2000 riel ($0,5) för att komma in. Vi fick varsin vattenflaska på köpet, så jag vet inte om de tjänade så mycket på att ta inträde? Haha, aja!

Man kan tänka sig att vi fått nog av farliga klättringsäventyr, men icke. Vi tog oss ut på några stenar som låg över ån. Det var nog dumt egentligen för det var väldigt halt, men väldigt fint också! Själva vattenfallet var väldigt mäktigt och vackert. Jag trodde vi skulle vara längst ner där vattenfallet slutade, men istället var vi ovanpå och tittade ner. Kittlade lite i magen när man stod där längst upp, speciellt eftersom man även där stod på hala stenar. Vet inte om jag varit vid ett vattenfall förut?

Vi hade pratat lite om att gå på bion som jag besökte förra gången jag var i Kampot, men vi båda höll med om att det varit en lång dag. Det var skönt att det inte blev allt för sent eftersom detta var dagen innan vi åkte till Phnom Penh.

Kram

Anna

Gillar

Kommentarer

Inger .gunninge
,
härliga bilder och lnspererande repotage.