Lucka nummer 17: Pandemin tog och gav mig..

Större delen av året kände jag inte att pandemin drabbade mig personligen jättehårt. Visst, jag skrev i tidigare inlägg att jag inte kunnat påbörja min praktik på grund av corona. Även om det var frustrerande och gjorde mig rastlös resulterade det i att jag fick en väldigt lugn graviditet. Tror inte jag hade mått i närheten lika bra om jag hade jobbat hela den här tiden. Å andra sidan har min inkomst varit minst sagt kass och det har varit jobbigt såklart. Sen har ju graviditeten påverkats en hel del. Att Kim inte fått vara med på ultraljud och barnmorskebesök har varit jättetråkigt. Trots det har glädjen över att vänta barn lyst upp hela 2020.

Det är mest nu under hösten och vintern som jag har känt mig riktigt påverkad av alltihop. När de återinförde besöksförbudet på sjukhusen slog verkligheten till. Det gör ont att behöva tänka på att Kim inte får vara med vid förlossningen om han har symptom. Jag sörjer att han tvingas åka hem efteråt, medan jag och bebisen stannar på BB.

Lärdomar då? Det går inte alltid att kontrollera omständigheterna, hur mycket man än önskar att man kunde göra det. Ibland får men acceptera läget och göra det bästa av situationen. Det är okej att gråta en skvätt, känna sig förbannad eller hantera det på precis vilket annat sätt man vill, men till slut får man stanna upp, ta ett djupt andetag och helt enkelt flyta med.

#bestofnouw

Detta är en del i Kajsons julkalender – vill du också vara med så kan du läsa mer här.

Kram

Anna

Gillar

Kommentarer