Mitt uppe i utvecklingen.

Halloj, vad hittar ni på idag?

Sammie blir tre månader imorgon! Fattar inte att det gått så lång tid redan? Samtidigt känns det som att hon varit här för alltid!? Det är något Kim och jag pratar om ganska ofta, hur upplevelsen av tid har förändrats sedan vi blev föräldrar. Klockan kan springa iväg sjukt fort en stund för att sedan krypa fram plågsamt långsamt. Det är fascinerande. Jag kan fantisera om hur livet hade varit utan tideräkning och att alltid ha koll på klockan. Tänk att bara gå efter känslan. Det hade nog varit väldigt annorlunda, mindre stressigt kanske?

Det sägs att det händer mycket runt tre månaders ålder och det stämmer verkligen. Sammie är mer med än någonsin. Hon tittar intresserat på saker runt omkring henne, hon ler och pratar mest hela tiden, hon kämpar för att rulla runt och sprattlar ihärdigt i försök att ta sig frammåt på golvet. Det är jätteroligt att se all utveckling!

Dock är det inte bara roligt just nu. Hon är mer orolig än innan. Saker som har fungerat klockrent tidigare är inte alls bra längre

Innan när vi lagt ner henne i vagnen har hon protesterat ett par minuter genom att skrika för att sedan somna gott och sova hela promenaden. Ibland en stund efter att vi kommit tillbaka in också.

Nu skriker hon i kanske tio minuter, somnar fem minuter, vaknar för att skrika tio minuter till och så fortsätter det. Inte kul! Jag blir stressad och vill trösta. Tror inte riktigt på att låta små barn skrika långa stunder. Hon försöker signalera att hon är obekväm och behöver oss. Annars hade hon inte blivit nöjd när jag tar upp henne i famnen, tänker jag? Det känns tråkigt i alla fall, promenaderna som är så härliga och väldbehövda har nu blivit ett stressmoment. Hoppas det vänder snart och blir bättre igen!

Världens härligaste overall som vi fått av Kims mormor och morfar, såå fin!

Kram

Anna

  • Sammie

Gillar

Kommentarer